EFT Sweden

EmoTrance för barn med ADHD

Låt barn och tonåringar lära sig EmoTrance och Mindful Tapping/EFT så att de själv kan ta hand om sina negativa känslor, emotionella störningar och blockeringar. Låt ilska, oro och ledsenhet mot föräldrar, lärare och samhälle få transformeras och dunsta och ge plats åt glädje och hopp.

Med mindre prat, mer action och rätt metoder skapas ett lugnare, trivsammare och bättre inlärningsklimat i skolan.

EmoTrance fungerar som hand i handske för unga människor. De flesta känner och upplever sina känslor i kroppen väldigt direkt. Med EmoTrance går det sen snabbt och enkelt att gå från blockerat tillstånd till ett fritt, flödande och energifyllt till- stånd. Läs mer om EmoTrance.

EmoTrance är till fantastisk hjälp för barn med ADHD och andra bokstavsdiagnoser.

Joyce Waring, engelsk MET Practitioner, som med framgång använder EmoTrance skriver om barn hon hjälpt.

Kieran 8 år, var diagnostiserad som ett argsint ADHD barn. Familjen väntade på att bli kallade till psykolog och mamman befarade att han skulle sättas på Ritalin, vilket hon ogillade. I det läget kom Joyce in. Så här skriver Joyce:

Jag åkte hem till familjen. Medan mamman och Kierans syster var ute och lekte pratade jag med Kieran. På min enkla fråga “var känner du det i kroppen när du är arg?” svarade Kieran med att visa på tinningen och börja banka och slå sig och sa ”det är där, det dunkar där inne”. Och hela hans ansikte förvreds i smärta. ”Hur stort är det” frågade jag. Han sträckte ut armarna och sa “enormt”. “Vilken färg har det” – “RÖTT”. Jag bad honom att prata med det och säga till det där ”att du är bara en energi som har fastnat så du kan mjukas upp och strömma vidare, mjukna och flyta iväg”. Kieran upprepade meningen flera gånger och när jag frågade honom hur stort det var nu så måttade han med händerna som en basketboll. Vi fortsatte att mjuka upp och låta energin strömma vidare. Bollen minskade i storlek, till fotboll till tennisboll och sen försvann den. ”Borta” sa han.

Vi upprepade det hela på några minnen med bra resultat och Kieran uppförde sig fint. Han ville leka och visade mig en bil som han fått den senaste födelsedagen. Den kunde skjuta iväg bollar som Kieran ville att jag skulle fånga. Det gick inte så bra utan en boll träffade Tv’n. Real life. Jag hämtade mamma så hon kunde säga till honom. Hon gjorde som hon brukade göra och under hela tiden hon pratade med honom log han mot mig. Jag mimade till honom att han inte skulle skratta. Jag för- stod att han skrattade för han nu visste hur han skulle hantera det men samtidigt är det irriterande för den som pratar ”förstånd” med en. Så när mamma gått gjorde vi om övningen. ”Var känner du det i kroppen?” Samma svar.  ”Hur stort är det?” ”MIL”- ”Vilken färg?” ”Rött”. Vi upprepade samma mening massor av gånger (mjuka upp och låt det strömma) och så plötsligt blev han helt lugn och svepte med händerna framför sig och sa ”BORTA”

Från mamman kom det senare en rapport där hon berättade att Kieran nu var som en vanlig pojke, aktiv och fylld av energi som testar gränser men utan att argumentera eller få utbrott. Numer säger lärarna att han är väluppfostrad och en av de duktigaste och finaste eleverna på skolan.

Läs Joyce Warings berättelse, där hon även också berättar om 5 årige Jaden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>